Emil och Jossan leker


(hahah han stoppar i nånting han hittat på golvet där på slutet..)

Tiden går så fort och Emil har blivit så stor (och jäkligt snabb på att krypa). Han blir mer och mer människa i beteendet (hahah kan man säga så?), han börjar förstå mer och kan göra mycket mer saker. Han är världens sötaste bebis på utseende och sett, våran lilla bebis! Älskade, älskade lilla söta Emil♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0